Ansökan och överklagan

Ansökan

Du kan ansöka skriftligt på blankett eller via brev om det stöd du behöver. Till kommunen kan du även göra en muntlig ansökan. Ofta har kommunen eller Försäkringskassan blanketter som du kan fylla i, dessa hittar du på deras webbplats. Behöver du mer utrymme än vad det finns på blanketten så kan du alltid skriva det i en bilaga. Skriv i blanketten att det finns mer information i bilagan. 

Du kan även själv skriva en ansökan i ett brev till dem. 

Om du vill göra en muntlig ansökan kan du ringa din handläggare och berätta vad du vill ansöka om och vad du behöver hjälp med. När du gör det, är det viktigt att du tänkt igenom vad du vill ha med i ansökan, innan du ringer.

Intyg

Om du behöver intyg till exempel till kommunen, Försäkringskassan eller försäkringsbolag kan du eller den som begär intyget kontakta din vårdcentral eller specialistmottagning beroende på vilket intyg du behöver. De olika intygen kan vara till exempel läkarintyg, ADL-intyg (Aktiviteter i Dagliga Livet), tandvårdsintyg och försäkringsmedicinskt intyg.

De olika specialistmottagningarna kan till exempel vara:

• habiliteringen
• barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
• vuxenpsykiatrin
• rehabilitering i primärvården
• barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM).

Det är bra att skriva ansökan först, innan du träffar den personen som ska skriva intyget. Det blir då lättare för dig att komma ihåg vad du ska berätta för dem om hur din funktionsnedsättning påverkar ditt liv och vad du behöver för hjälp för att klara din vardag. Ta med en kopia till besöket som du kan lämna där. Det underlättar även för dem som ska skriva intyget.

Kopior på ansökan och intyg

Ta alltid kopior på ansökan och alla intyg som du skickar in. Om du gör ansökan på webben skriv även ut ansökan för att spara. Det är bra att ha kopior om du behöver ha kontakt med handläggare, om du behöver göra en överklagan eller om du ska göra en ny ansökan i framtiden.

Vad händer när du har ansökt?

När du har gjort en ansökan får du en bekräftelse att de har tagit emot din ansökan. Handläggaren ska sedan utreda din ansökan så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. De gör en individuell prövning av din ansökan och fattar ett beslut som ska vara skriftligt. Oftast är handläggningstiden några månader. I akuta situationer kan kommunen fatta direkta beslut. Om beslutet är inte är fattat inom sex månader kan du skriftligen begära att myndigheten ska fattat ett beslut.

Ibland kommer handläggaren att kontakta dig på telefon eller boka ett möte med dig. Syftet med kontakten är att handläggaren ska få en bild av dina behov och din situation. Denna kontakt blir också en del av ansökan, som de tar med i utredningen för beslutet. Det är bra att du förbereder dig inför samtalet, så att du kan beskriva ditt behov av hjälp. Du kan även be din handläggare att skicka frågorna som den vill ha mer information om, så att du kan förbereda dig för samtalet.

Beslut

Innan de fattar ett beslut i ditt ärende skickar de ut ett förslag på beslut som du kan lämna synpunkter på. Om myndigheten ser att de har fattat felaktiga beslut utifrån dina synpunkter eller nytt intyg, så kan de ändra sitt beslut.

I beslutet ska det stå till exempel när beslutet har fattats, vad beslutet innehåller och vem eller vilka som har fattat beslutet. Det ska även stå hur de har kommit fram till beslutet, vilka regler och lagar som de har använt sig av och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens beslut.

Om det går att överklaga beslutet så ska det stå hur du överklagar och när överklagan måste vara inne. Ett beslut som får överklagas verkställs när överklagandetiden har gått ut, om beslutet inte har överklagats.

Överklaga till kommunen

Om du inte är nöjd med kommunens beslut kan du skriftligt överklaga till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag du tagit del av beslutet. I beslutet ska det framgå hur du överklagar. Det kostar inget att överklaga till förvaltningsrätten.

I överklagan ska det stå:

• vilket beslut du vill överklaga
• hur du vill att beslutet ska ändras
• varför du vill att beslutet ska ändras
• ditt eller ditt barns namn och personnummer
• din underskrift.

Kommunen ser över ditt ärende igen och om de bedömer att de står fast vid sitt beslut så skickar de överklagan till förvaltningsrätten, tillsammans med alla handlingar som finns i ditt ärende. När förvaltningsrätten har registrerat din överklagan blir det ett mål.

Förvaltningsrätten ska då se till att ditt ärende är tillräckligt utrett. Om de behöver mer information i ditt ärende kan de begära in mer information från både dig och myndigheten. Men du kan även själv skicka ni fler uppgifter eller intyg. Tänk då på att det ska vara sådant som inte redan finns med i din överklagan. Kommunen kan även skicka in nya uppgifter och då skickar förvaltningsrätten detta vidare till dig. Du får då möjlighet att läsa vad kommunen har lagt till och svara eller kommentera om det behövs. All kommunikation sker skriftligt och dokumenteras noga av förvaltningsrätten. Denna skriftväxling pågår tills målet är så väl utrett att förvaltningsrätten kan fatta ett beslut.

Förvaltningsrätten kan kalla dig och kommunen till en muntlig förhandling om det kan vara en fördel för utredningen. I en muntlig förhandling får du och kommunen berätta mer och svara på frågor gällande målet. Du kan även själv begära att målet ska vara muntlig förhandling. Förvaltningsrätten tar då ställning till din begäran.

Om du vill ha ett ombud som för din talan i ditt ärende så behöver du ge den personen en fullmakt. Kommunen kan även hjälpa till med överklagandet.

Handläggningen av målet

När målet är tillräckligt utrett går en av domstolens jurister igenom allt och förbereder ett förslag. En domare och tre nämndemän tar del av allt som juristen har förberett. Ganska många mål avgörs dock utan nämndemän.

Förvaltningsrätten gör sedan en opartisk prövning av målet och de handlägger om myndigheten har följt lagen och hur liknande mål har bedömts tidigare.

Domaren och nämndemännen kan komma fram till att kommunens beslut är riktigt. Då fortsätter beslutet att gälla. Eller så bedömer de att beslutet är fel och då upphör det att gälla. Då kan förvaltningsrätten antingen fatta ett beslut som ersätter det gamla, eller skicka tillbaka ärendet till myndigheten som får fatta ett nytt beslut.

Förvaltningsrätten skickar sedan beslutet till din e-postadress eller hem till dig per post.

Om du är missnöjd med domen från förvaltningsrätten kan du i de flesta fall överklaga till kammarrätten. Det står i domen hur du ska göra och hur lång tid du har på dig att överklaga. För att kammarrätten ska ta upp ditt fall behövs ett prövningstillstånd. Det får du om det finns skäl att ändra förvaltningsrättens beslut eller om ditt fall kan bli vägledande i andra liknande fall. Det är kammarrätten som avgör detta och beslutar om prövningstillstånd. Om du inte får prövningstillstånd så fortsätter avgörandet från förvaltningsrätten att gälla.
Så avgörs målet i förvaltningsrätten - domstol.se

På domstol.se kan du se den genomsnittliga handläggningstiden för de vanligaste målkategorier som finns på Förvaltningsrätten i Stockholm.
Handläggningstider - domstol.se

Omprövning till Försäkringskassan

Om du inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan du begära att de ska ompröva beslutet, inom två månader från den dag du tagit del av beslutet. Det innebär att de tar del av dina synpunkter och gör en ny prövning av ditt ärende. De tittar på eventuella nya underlag och allt som finns i ärendet sedan tidigare. Om du fortfarande inte är nöjd med beslutet från omprövningen kan du överklaga till förvaltningsrätten, inom två månader från den dag du tagit emot omprövningsbeslutet.

Försäkringskassan kan även hjälpa till med omprövningen.

Du kan använda blanketten ”Begäran omprövning av beslut” eller skriva på ett brev.
Begäran omprövning av beslut - forsakringskassan.se (pdf)

Överklagan till Försäkringskassan

Om du inte är nöjd med omprövningsbeslutet kan du överklaga till förvaltningsrätten inom två månader från den dag du tagit del av beslutet. I beslutet ska det framgå hur du överklagar. Det kostar inget att överklaga till förvaltningsrätten.

I överklagan ska det stå:

• vilket beslut du vill överklaga
• hur du vill att beslutet ska ändras
• varför du vill att beslutet ska ändras
• ditt eller ditt barns namn och personnummer
• din underskrift.

Försäkringskassan ser över ditt ärende igen och om de bedömer att de står fast vid sitt beslut så skickar de överklagan till förvaltningsrätten, tillsammans med alla handlingar som finns i ditt ärende. När förvaltningsrätten har registrerat din överklagan blir det ett mål.

Förvaltningsrätten ska då se till att ditt ärende är tillräckligt utrett. Om de behöver mer information i ditt ärende kan de begära in mer information från både dig och myndigheten. Men du kan även själv skicka ni fler uppgifter eller intyg. Tänk då på att det ska vara sådant som inte redan finns med i din överklagan. Försäkringskassan kan även skicka in nya uppgifter och då skickar förvaltningsrätten detta vidare till dig. Du får då möjlighet att läsa vad Försäkringskassan har lagt till och svara eller kommentera om det behövs. All kommunikation sker skriftligt och dokumenteras noga av förvaltningsrätten. Denna skriftväxling pågår tills målet är så väl utrett att förvaltningsrätten kan fatta ett beslut.

Förvaltningsrätten kan kalla dig och Försäkringskassan till en muntlig förhandling om det kan vara en fördel för utredningen. I en muntlig förhandling får du och Försäkringskassan berätta mer och svara på frågor gällande målet. Du kan även själv begära att målet ska vara muntlig förhandling. Förvaltningsrätten tar då ställning till din begäran.

Om du vill ha ett ombud som för din talan i ditt ärende så behöver du ge den personen en fullmakt. Försäkringskassan kan även hjälpa till med överklagandet.

Handläggningen av målet

När målet är tillräckligt utrett går en av domstolens jurister igenom allt och förbereder ett förslag. En domare och tre nämndemän tar del av allt som juristen har förberett. Ganska många mål avgörs dock utan nämndemän.

Förvaltningsrätten gör sedan en opartisk prövning av målet och de handlägger om myndigheten har följt lagen och hur liknande mål har bedömts tidigare.

Domaren och nämndemännen kan komma fram till att Försäkringskassans beslut är riktigt. Då fortsätter beslutet att gälla. Eller så bedömer de att beslutet är fel och då upphör det att gälla. Då kan förvaltningsrätten antingen fatta ett beslut som ersätter det gamla, eller skicka tillbaka ärendet till myndigheten som får fatta ett nytt beslut.

Förvaltningsrätten skickar sedan beslutet till din e-postadress eller hem till dig per post.

Om du är missnöjd med domen från förvaltningsrätten kan du i de flesta fall överklaga till kammarrätten. Det står i domen hur du ska göra och hur lång tid du har på dig att överklaga. För att kammarrätten ska ta upp ditt fall behövs ett prövningstillstånd. Det får du om det finns skäl att ändra förvaltningsrättens beslut eller om ditt fall kan bli vägledande i andra liknande fall. Det är kammarrätten som avgör detta och beslutar om prövningstillstånd. Om du inte får prövningstillstånd så fortsätter avgörandet från förvaltningsrätten att gälla.
Så avgörs målet i förvaltningsrätten - domstol.se

På domstol.se kan du se den genomsnittliga handläggningstiden för de vanligaste målkategorier som finns på Förvaltningsrätten i Stockholm.
Handläggningstider - domstol.se

Funktionsrättsguiden

Funktionsrättsguiden är en webbsida som vänder sig till dig som har en funktionsnedsättning och som vill veta mer om dina rättigheter. Du får även information om hur du göra en ansöka eller överklagar ett beslut från myndigheter. Guiden utgår från mänskliga rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
guide.funktionsrattskonventionen.se